Sv 
En 
Share with
Blog
Kontorsdesign påverkar rörelse främst genom att göra det lättare att avbryta sittande och stå upp oftare, inte genom att automatiskt få människor att röra sig mer.
Ett mer rörelsevänligt kontor är därför inte samma sak som ett kontor som i sig skapar mer aktivitet.
Det är en viktig skillnad som många organisationer missar när de hoppas att ny layout, nya trappor eller ett mer aktivitetsstödjande kontor ska lösa ett stillasittande arbetssätt utan att andra delar förändras.
En mindre studie av en flytt till en så kallad activity-permissive workplace visar just detta. Medarbetarna stod mer efter flytten, men gick inte mer. Det betyder att fysisk miljö kan hjälpa, men att den inte ersätter beteendelogik, arbetsrutiner eller organisatoriskt stöd.
Vad visar studien om ett mer aktivitetsstödjande kontor?
Studien följde kontorsmedarbetare som flyttade från en mer konventionell arbetsplats till en ny byggnad utformad för att göra rörelse lättare och mer naturlig i vardagen. Efter flytten ökade den stående tiden under arbetsdagen, medan sittandet minskade något. Däremot ökade inte gång eller annan tydligare rörelse i någon meningsfull omfattning.
Det är den mest praktiskt användbara slutsatsen. Kontorsdesign kan påverka hur stillasittande en arbetsdag blir, men den gör inte automatiskt arbetsdagen mer aktiv i bredare mening.
För svenska beställare betyder det att miljön kan vara en viktig del av arbetsmiljö- och workplace-strategin, men att det är fel att läsa in för mycket i själva byggnaden. Om målet är bättre hälsa, mer rörelse eller ett mindre stillasittande arbete behövs fler verktyg än bara fysisk ombyggnad.
Varför räcker inte fysisk miljö ensam?
Forskarna är tydliga med att bredare förändring sannolikt behövs om organisationen vill uppnå större effekter. Individuella vanor, sociala normer och organisatoriska arbetssätt påverkar fortfarande hur människor använder kontoret.
Det är också därför många workplace-projekt överskattar vad kontorsdesign kan leverera på egen hand. En ny miljö kan göra vissa beteenden lättare, men den avgör inte i sig hur möten organiseras, hur arbetsdagen struktureras eller om medarbetare faktiskt använder de rörelsefrämjande möjligheter som finns.
Om organisationen vill minska stillasittande på riktigt behöver layout, ledarbeteenden, mötesformer och förväntningar hänga ihop. Annars får man lätt ett kontor som ser mer rörelsevänligt ut än det faktiskt är i vardagen.
Vilka misstag gör organisationer när de vill minska stillasittande?
Det vanligaste misstaget är att behandla kontoret som en ensam lösning. Då blir designbeslut ett slags ersättning för analys av hur arbetet faktiskt går till.
Ett annat misstag är att blanda ihop stående med rörelse. Det är bättre att stå mer än att sitta hela dagen, men om målet uttrycks som ökad aktivitet behöver organisationen också förstå vilka beteenden som faktiskt ska förändras och i vilka situationer.
Ett tredje misstag är att utvärdera projektet för snävt. Om uppföljningen bara frågar om den nya miljön känns modern eller attraktiv missar man frågan om arbetsplatsen faktiskt förändrar användningen på ett meningsfullt sätt.
Hur bör svenska organisationer fatta bättre beslut om rörelsevänliga kontor?
Först behöver de definiera vilken effekt som är viktigast. Är målet att minska långvarigt sittande, öka vardagsrörelse, förbättra arbetsmiljön eller stärka hälsostödjande vanor i arbetet? Det är inte samma sak, och därför bör de inte styras av samma designbeslut.
Därefter behöver organisationen förstå vilka delar av arbetsdagen som verkligen går att påverka genom miljön. Om arbetsuppgifterna är starkt skärmbundna kommer mötesstruktur, pauskultur och ledarskap sannolikt spela lika stor roll som själva planlösningen.
Slutligen behövs uppföljning som visar om förändringen faktiskt fungerar. Ett workplace-projekt blir mer användbart när kontorsdesignen kopplas till arbetsplatsanalys, tydliga arbetsmiljömål och en konkret plan för hur effekten ska följas upp.
Det här ligger nära tillämpat arbetsplatsstrategiskt arbete inom WeOffice. Frågan är inte bara hur ett kontor ska se ut, utan vilket beteende och vilken arbetsmiljö det ska stödja i praktiken.
Vilka frågor bör ni ställa innan ni investerar i ett mer rörelsevänligt kontor?
Innan ni går vidare bör ni åtminstone kunna svara på följande:
- Är målet att minska sittande, öka stående eller faktiskt få in mer vardagsrörelse i arbetsdagen?
- Vilka arbetsmoment i er vardag gör det realistiskt att förändra beteenden genom miljön?
- Vilka normer, rutiner eller mötesvanor riskerar att motverka effekten av en ny layout?
- Hur ska ni följa upp om förändringen verkligen förbättrar arbetsmiljö och användning över tid?
Om de frågorna inte är besvarade blir designbeslutet lätt symboliskt i stället för styrande.
Nästa steg
Från rörelsevänlig kontorsdesign till bättre beslutsunderlag
Om ni behöver ett tydligare underlag för hur kontorsdesign, arbetsmiljö och användning faktiskt hänger ihop är arbetsplatsanalys och workplace insight tools det mest direkta nästa steget. Där blir det lättare att gå från allmän ambition till en mer strukturerad bedömning av vad miljön behöver stödja.
Om ni samtidigt behöver koppla arbetsmiljöfrågan till större vägval om arbetsplats, ombyggnad eller kontorsförändring går det vidare att läsa om konsulttjänster inom arbetsplatsstrategi, vad en arbetsplatsanalys faktiskt behöver fånga, och om WeOffice.
Källa
Källa till artikeln: PLOS ONE, “Does an ‘Activity-Permissive’ Workplace Change Office Workers’ Sitting and Activity Time?”, publicerad 2013-10-02. URL: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0076723.
FAQ
Kan kontorsdesign verkligen minska stillasittande?
Ja, studien tyder på att kontorsdesign kan minska stillasittande genom att göra det lättare att stå mer under arbetsdagen. Däremot visar den inte att fysisk miljö automatiskt ökar rörelse i bredare mening. Därför bör målet definieras tydligt innan designbeslut tas.
Är stående samma sak som mer fysisk aktivitet?
Nej. Att stå mer är inte samma sak som att röra sig mer. I studien ökade ståendet, men inte gång eller annan tydligare aktivitet. Organisationer bör därför undvika att blanda ihop dessa effekter.
Varför räcker inte ett nytt kontor för att förändra beteenden?
För att beteenden också styrs av normer, rutiner, arbetsuppgifter och ledarskap. Ett bättre kontor kan stödja förändring, men det ersätter inte organisatoriskt stöd. Det är därför många projekt behöver mer än layout för att ge verklig effekt.
Hur bör man följa upp ett rörelsevänligt workplace-projekt?
Uppföljningen bör kopplas till det mål som projektet faktiskt hade. Om målet var mindre stillasittande behöver man följa det. Om målet var bättre arbetsmiljö eller mer rörelse i vardagen krävs andra mått. En enkel nöjdhetsmätning räcker sällan.
När är WeOffice relevant i den här typen av fråga?
WeOffice blir relevant när organisationen behöver bättre beslutsunderlag före ombyggnad, flytt eller justering av arbetsmiljöer och arbetssätt. Det gäller särskilt när ni behöver förstå vad miljön ska stödja, hur effekten ska följas upp och vilka vägval som bör göras innan ni investerar.
