Sv 
En 
Share with
Blog
Castellums rapport visar att kontoret inte förlorar betydelse. Tvärtom blir det viktigare för kultur, hälsa, lärande och samarbete. Men rapporten visar också att många organisationer fortfarande försöker öka närvaron utan att först lösa det grundläggande: om kontoret faktiskt stödjer arbetet bättre än alternativen.
Kontoret är viktigare igen, men det måste förtjäna sin närvaro
En av de tydligaste slutsatserna i Castellums rapport är att kontoret fortsatt spelar en stark roll i arbetslivet. Fler ser kontoret som viktigt för företagskulturen, för välmåendet och för att arbetet ska fungera bättre i praktiken. Rapporten visar också att många svenska kontorsarbetare arbetar på kontoret fyra till fem dagar i veckan.
Det intressanta är att den utvecklingen inte verkar drivas enbart av formella krav. Rapporten pekar snarare på att när kontoret faktiskt fungerar bra, då väljer fler att vara där. Det gör frågan mer strategisk än symbolisk. Ett kontor som ska bära kultur, lärande och samarbete måste också fungera för koncentration, digitala möten och daglig användbarhet.
För arbetsgivare betyder det att kontoret inte längre kan behandlas som en generell närvaroplats. Det måste fungera som ett genomtänkt arbetsverktyg.
Medarbetarna vill inte ha vilket kontor som helst
Rapporten visar ett tydligt glapp mellan hur många kontor är organiserade och vilken kontorslösning människor själva skulle välja. Eget eller delat rum är fortsatt den mest populära kontorslösningen, medan intresset för aktivitetsbaserade kontor utan eget skrivbord är betydligt svagare.
Det är en viktig signal. Diskussionen om framtidens arbetsliv fastnar ofta i förenklade motsättningar mellan kontor och distansarbete. Castellums data visar att den mer avgörande frågan i många fall är vilken typ av kontor som erbjuds. De som sitter i eget eller delat rum är mer nöjda med kontoret och arbetar också fler dagar på plats än de som sitter i aktivitetsbaserade miljöer.
Det betyder inte att aktivitetsbaserade lösningar alltid är fel. Men det betyder att de inte kan betraktas som ett neutralt standardval. Om en organisation vill öka närvaro, arbetsro och nöjdhet måste den börja i faktisk användning, inte i formatetiketter.
Arbetsro, möten och vardagsfriktion avgör om modellen fungerar
Castellums rapport visar att kontoren generellt får höga betyg för samarbete med kollegor och relativt starka betyg för individuellt arbete. Däremot är stödet svagare för telefonsamtal, digitala möten och hybrida möten.
Det här är avgörande för alla som arbetar med hybridarbete. Många organisationer har redan lagt stor energi på policys, närvaroriktlinjer och samarbetsprinciper. Men om arbetsmiljön inte fungerar för dagens mötesmönster blir modellen ändå friktionsfylld. Ett kontor som ska bära hybridarbete måste fungera både för fokus och för sömlösa växlingar mellan fysiskt och digitalt arbete.
Det gör också att arbetsplatsanalys blir mer central. Frågan är inte bara hur mycket yta som behövs, utan vilka situationer som faktiskt måste fungera utan onödig friktion.
Hälsa, rörelse och läge påverkar faktisk användning mer än många tror
Rapporten visar att andelen som upplever att kontoret uppmuntrar till fysisk aktivitet fortsätter att öka, och sambandet med nöjdhet är tydligt. De som upplever att kontoret främjar rörelse är också klart mer nöjda med sin arbetsmiljö. Samtidigt visar rapporten att läget är mycket eller ganska viktigt för en mycket stor majoritet av kontorsarbetarna.
Det här är mer än trivsel. När kontoret blir ett verktyg för välmående, energi och fungerande vardagslogistik påverkar det både attraktionskraft och faktisk användning. För organisationer som vill öka närvaron utan att hamna i rent kontrollspråk är det en stark ledtråd: människor använder gärna platser som gör vardagen bättre.
För lokalstrategin betyder det att läge, pendling, arbetsmiljö och kontorsmodell måste bedömas tillsammans, inte som separata frågor. Det hänger nära ihop med hur huvudkontor, navfunktion och pendling samverkar i lokalstrategin.
Vanliga misstag när organisationer försöker lösa framtidens arbetsliv
Många organisationer fastnar i samma fel:
- de försöker öka kontorsnärvaron innan de har definierat vad kontoret ska lösa bättre än hemmet
- de väljer kontorsmodell utifrån trend eller princip, inte utifrån faktisk användning
- de behandlar arbetsro, möteskvalitet och hälsa som sekundära frågor
- de ser lägesfrågan som separat från arbetsplatskonceptet
- de försöker lösa låg användning med riktlinjer i stället för med bättre arbetsmiljö och tydligare funktion
Konsekvensen blir ofta att kontoret uppfattas som viktigt i teorin men svagt i vardagen. Då får organisationen varken högre nyttjandegrad eller högre nöjdhet.
Vad organisationer bör göra annorlunda nu
Organisationer som vill använda kontoret mer strategiskt behöver börja i användningen och arbeta bakåt till lösningen.
Det innebär i praktiken att man bör:
- definiera vilka arbetsuppgifter kontoret faktiskt ska stödja bättre än andra arbetsmiljöer
- pröva om nuvarande kontorsmodell stödjer fokus, möten och samarbete i rätt balans
- väga läge, pendling och arbetsplatskoncept i samma analys
- följa upp vad som faktiskt driver närvaro, arbetsro och nöjdhet
- översätta insikterna till tydliga beslut om yta, funktion, regler och investeringar
Det är här WeOffice behöver framstå som mer än strategiskt. När organisationer behöver komma vidare snabbt krävs ofta både analys och operativ struktur: vad ska mätas först, vilka scenarier ska prövas och vilka beslut måste tas innan nästa förändring låses.
Så ser ett bättre beslutsunderlag ut innan nästa kontorsbeslut
Ett bättre beslutsunderlag för framtidens arbetsliv bör inte börja i generell kontorsfilosofi. Det bör börja i jämförelser mellan realistiska alternativ.
I praktiken behöver många organisationer kunna väga minst fyra saker mot varandra:
- vilka arbetsuppgifter som ska lösas bäst på kontoret
- vilken kontorsmodell som ger bäst balans mellan arbetsro, samarbete och möteskvalitet
- hur läge och pendling påverkar faktisk användning
- vilka investeringar i arbetsmiljö, hälsa och funktion som ger störst effekt på nyttjande och nöjdhet
Det är också där WeOffice blir relevant. I det här läget behövs ofta inte fler allmänna principer, utan ett konkret beslutsunderlag som kombinerar arbetsplatsstrategi, scenariojämförelser och prioriteringar inför nästa steg, så att organisationen kan komma vidare utan att bygga vidare på fel antaganden.
Fyra frågor att ställa innan ni ändrar kontorsmodell eller närvarologik
- Vilken typ av arbete ska kontoret stödja bättre än hemmet?
- Vilken kontorslösning ger högst sannolikhet för både närvaro och nöjdhet?
- Hur påverkar läge och pendling viljan att faktiskt använda kontoret?
- Vilka funktioner behöver förstärkas först för att skapa snabb förbättring i vardagen?
Om de frågorna ställs tidigt blir det lättare att dimensionera rätt och undvika att kontoret fastnar i gamla normer eller alltför generiska koncept.
Slutsats: framtidens arbetsliv kräver bättre kontor, inte bara fler riktlinjer
Castellums rapport visar att framtidens arbetsliv inte handlar om att välja mellan kontor och distans. Det handlar om att skapa ett kontor som är tillräckligt relevant för att människor faktiskt ska vilja använda det.
För arbetsgivare betyder det att nästa steg inte är fler generella närvarokrav, utan bättre kontorsbeslut. Den organisation som vill få fart på användning, arbetsro och samarbete behöver därför börja i fungerande vardagslogik och omsätta den i konkreta beslut om modell, läge, funktion och investering.
Källa: Castellum, Framtidens arbetsliv 2026, publicerad 2026-03-24.
Nästa steg
Behöver ni översätta nya krav på närvaro till bättre kontorsbeslut?
WeOffice hjälper er att ta fram ett beslutsunderlag som jämför kontorsmodell, användning, läge och funktionsbehov innan ni låser nästa förändring, så att ni kan prioritera rätt åtgärder och komma vidare med både analys och framdrift. Ett naturligt nästa steg är en kombination av arbetsplatsanalys och scenariojämförelser som visar vilka förändringar som ger snabbast effekt.
FAQ
Vad betyder detta för ett kontorsbeslut?
Det betyder att kontoret måste förtjäna sin närvaro genom funktion och användbarhet. Organisationen behöver definiera vilken roll kontoret ska spela innan den skärper regler eller ändrar modell.
När bör en organisation göra en arbetsplatsanalys?
Den bör göras när närvaro, nöjdhet eller vardagsfriktion inte längre matchar den roll kontoret förväntas spela. Det är då analysen kan påverka modell, läge och investeringar.
Vilka risker bör organisationen hantera innan beslut?
De största riskerna är att behandla närvaro som huvudproblemet, att välja kontorsmodell på rutin och att underskatta hur läge och arbetsmiljö påverkar faktisk användning.
Hur kan WeOffice hjälpa i nästa steg?
WeOffice kan jämföra scenarier, identifiera vilka funktioner som behöver stärkas och ta fram ett beslutsunderlag som kopplar samman användning, läge, arbetsmiljö och nästa praktiska steg.
