Ökad användbarhet

Arbetsplatsstrategi

Ökad användbarhet är en av de fem forskningsbaserade principer som ingår i Workplace Adequacy™ Framework som används för att utforma verksamhetsanpassade arbetsplatsstrategier. Principerna fungerar som ett stöd för organisationer som är i färd med att flytta till ett nytt kontor eller planera om nuvarande. De lämpar sig väl till olika typer av arbetssätt, både till aktivitetsbaserade och hybrida arbetssätt, men också mer traditionella kontor. Principen Ökad användbarhet tar fasta på det faktum att människor ofta tar genvägar och hänger sig åt det enkla, även om en större ansträngning skulle gett betydligt fler fördelar. Därför behöver det bästa valet vara det enklaste.

Människor väljer helst den enklaste vägen  

Känner du till nudging eller beteendeekonomi? Vad dessa begrepp berör är att vi människor inte alltid fattar de mest logiska – och på sikt lönsamma – besluten. Istället tenderar vi att falla för kortsiktiga belöningar, tar fysiska och mentala genvägar, gör som andra gör, samt följer gamla vanor. Dessa beteenden hänger vi oss åt även om vi med lite eftertanke hade insett att vi på sikt hade vunnit på att agera på ett annat sätt. Exempelvis kanske vi inte förflyttar oss till en tyst yta även när arbetet är krävande, eller skriver längre texter på mobilen istället för att använda datorn.

Två tankesystem

Varför gör vi så? I sin bok Tänka, snabbt och långsamt lyfter Nobelpristagaren Daniel Khaneman fram två mentala processer som påverkar vår förmåga att fatta beslut – det snabba System 1 och det långsamma System 2. System 1 är ett automatiskt system, som bearbetar information med väldigt liten ansträngning, oftast utan att vi medvetet styr över det. System 2, å andra sidan, kliver in vid aktiviteter som är intellektuellt ansträngande och kräver aktiva och medvetna val. När System 2 arbetar är vi fokuserade på uppgiften vi har framför oss och upplever att vi har kontroll. Men System 2 är också bekvämt. Samtidigt som det ständigt kontrollerar det mer okritiska tillvägagångssättet som System 1 använder sig av och kan kliva in när det faller för tankefel eller styr beteendet åt ett mindre önskvärt håll, kännetecknas det av viss lättja och vill helst vila. När saker och ting flyter på, godtar System 2 därmed oftast det andra systemets uppfattning av vad som händer och dess förslag på insatser. Vidare är System 2 känsligt och har lättare att ge upp vid trötthet eller när det varit belastat under en längre tid. Att använda System 2 vid rutinmässiga beslut skulle vara för ineffektivt och resurskrävande, men däremot behöver vi identifiera och använda oss av det i situationer som är komplexa, kräver noggrannhet eller som är mentalt mödosamma.

Anpassa arbetsmiljön efter önskat beteende

De här processerna har en inverkan på hur vi bör utforma en arbetsplatsstrategi. För att skapa en bra arbetsmiljö behöver vi utforma miljön – den fysiska, organisatoriska och den digitala – så att den inte gör anspråk på det känsliga System 2. System 2 ska vara redo för att hänge sig åt att lösa problem som är relaterade till den uppgift individen har framför sig. För att underlätta för hjärnan behöver vi därmed göra två saker:

  • Göra det enkelt för individen att välja en miljö som passar aktiviteten och
  • Skapa förutsättningar som gör att det rätta valet blir det enklaste valet.
Två kollegor står vid ett fönster och tittar på en surfplatta
Kontoret behöver designas så att det är enklare att ta beslut i rätt riktning

Tanken med att skapa ytor för olika aktiviteter syftar just till att skapa miljöer som är adekvat utformade och som har en dragningskraft beroende på vad medarbetaren ska genomföra för aktivitet. Men vill man främja platsbyte utifrån behov så räcker det inte att ytorna finns på kontoret. Man behöver designa valarkitekturen så att besluts­processen förenklas och så att hinder för önskade beteenden tas bort. En så kallad nudge är när man med olika knep försöker underlätta för individen att agera i en tilltänkt riktning. Exempelvis, människor gör mindre fel och arbetar effektivare med krävande uppgifter när det är tyst omkring dem, så hur kan kontoret skapas för att individen ska förflytta sig när hen behöver fokusera? Interaktion och möten är ofta eftertraktade mål vid förändring till ett nytt arbetssätt, så hur skapar vi ytor som individer söker sig till när de behöver samarbeta?

Fyra aspekter som är särskilt fördelaktiga att implementera i arbetet med beteendefokuserade lösningar är:

Organisationer försöker ofta skapa nya arbetssätt med hjälp av visioner, policies och kommunikation. Allt detta kan vara viktigt, men det räcker sällan på egen hand. Om arbetsmiljön gör rätt beteende svårt kommer människor förr eller senare att falla tillbaka till det som känns enklast.

Den här artikeln förklarar hur arbetsplatsstrategi kan underlätta önskvärda beteenden genom att minska friktion, öka användbarheten och göra arbetsmiljön mer intuitiv. När rätt beteende blir lättare att utföra ökar också chansen att förändringen faktiskt håller över tid.

Varför arbetsplatsen formar beteenden mer än organisationer ofta tror

En tydlig vision kan skapa nyfikenhet och minska oro inför en arbetsplatsförändring. Men när människor väl har flyttat in i en ny miljö är det något annat som avgör om nya beteenden verkligen uppstår: hur arbetsplatsen fungerar i vardagen.

Om miljön stödjer fokus, samarbete, rörelse, orientering och smidiga byten mellan aktiviteter blir det enklare att leva det arbetssätt som organisationen säger sig vilja ha. Om miljön i stället skapar motstånd, osäkerhet eller onödig belastning kommer samma arbetssätt att kännas påtvingat eller orealistiskt.

Det är därför arbetsplatsstrategi inte bara ska beskriva hur kontoret ska se ut. Den ska beskriva hur arbetsplatsen ska utformas och fungera tekniskt för att möta organisatoriska och arbetsrelaterade behov. I det ligger också hur miljön bidrar till att trigga önskvärda beteenden.

Vad det betyder att göra rätt beteende lätt

Att göra rätt beteende lätt betyder inte att människor ska styras mekaniskt. Det betyder att arbetsmiljön ska hjälpa människor att välja det som organisationen vill möjliggöra, utan att varje steg kräver extra disciplin eller mental energi.

Om fokusarbete kräver koncentration men de bästa fokusytorna är svåra att hitta eller nästan alltid upptagna, kommer medarbetare att stanna kvar i sämre miljöer. Om samarbete förväntas ske spontant men projektteam saknar tillgängliga ytor för gemensamt arbete kommer samverkan att bli svagare än visionen lovar. Om orienteringen är otydlig, tekniken varierar och förvaringen fungerar dåligt ökar vardagsfriktionen och beteendeförändringen tappar fart.

En stark arbetsplatsstrategi försöker därför inte bara tala om vilka beteenden som är önskvärda. Den gör det praktiskt rimligt att utföra dem.

Hur användbarhet minskar friktion och kognitiv belastning

Användbarhet handlar om hur intuitiv och lättanvänd arbetsmiljön är. När användbarheten är hög minskar den kognitiva belastningen i vardagen. Människor behöver inte lägga onödig energi på att förstå var de ska sitta, hur tekniken fungerar, vad som är tillgängligt eller hur de ska byta mellan olika aktiviteter.

Detta är en underskattad del av beteendeförändring. Många policyer misslyckas inte för att människor är ovilliga, utan för att miljön gör efterlevnaden för tung. Varje liten friktion i arbetsdagen fungerar som en beteendebroms.

Det är därför användbarhet är en kärnprincip i Workplace Adequacy™-ramverket. En arbetsplats som är flexibel och intuitiv gör önskvärda beteenden lättare att tillämpa. Det gäller allt från hur människor hittar rätt yta till hur de använder teknik, förstår bokningslogik och orienterar sig i miljön.

Vilka designval som styr fokus, samarbete och vardagsdisciplin

Många av de beteenden organisationer vill se formas av ganska konkreta designval. Fokusarbete blir lättare när det finns miljöer med rätt grad av avskildhet, rätt ergonomi och låg störningsnivå. Samarbete stärks när team har tillgång till ytor som gör interaktion enkel och naturlig i stället för tung och fragmenterad.

Tekniken spelar också stor roll. Om uppkoppling, skärmar och anslutningar fungerar olika i olika delar av arbetsplatsen skapas osäkerhet och onödiga avbrott. När lösningarna i stället är bekanta och konsekventa minskar tröskeln att använda miljön som tänkt.

Även vardagsdisciplin påverkas av designen. Om det ska vara enkelt att röra sig mellan ytor, dela resurser eller följa ett clean desk-beteende måste miljön ge rätt stöd i form av logik, förvaring och tydliga övergångar. Annars kommer organisationen att behöva kompensera med fler påminnelser och mer kontroll.

Varför policy misslyckas när miljö och arbetssätt drar åt olika håll

Policyer och riktlinjer kan sätta ramar, men de kan inte ensam bära förändringen. Om arbetsplatsen signalerar något annat än det organisationen säger uppstår snabbt en vardagskonflikt.

Det kan till exempel handla om att organisationen vill uppmuntra samarbete men erbjuder för få relevanta samarbetsytor. Eller att fokusarbete lyfts som viktigt samtidigt som miljön saknar tillräckligt stöd för avskildhet. I sådana fall blir policyn mer aspiration än verklighet.

Det är därför det sällan räcker med en stark vision. Visionen kan väcka intresse, men efter inflyttning är det arbetsmiljöns användbarhet, struktur och vardagslogik som avgör om beteendet lever vidare. När policy och miljö drar åt olika håll vinner miljön nästan alltid.

Hur starkare team använder arbetsplatsstrategi för att forma beteenden

Starkare arbetsplatsteam börjar med att förstå organisationen. De analyserar arbetsrelaterade behov, förutsebara förändringar, nuvarande friktioner och vilka möjligheter som kan stärkas genom arbetsplatsens utformning och arbetssätten runt den.

Därefter översätter de detta till konkreta designprinciper. Vilka beteenden ska bli enklare? Vilka miljöer behövs för att stödja dem? Var uppstår dagens motstånd eller otydlighet? Hur kan teknik, orienterbarhet, förvaring och tillgänglighet stödja en mer intuitiv vardag?

Det är också här kopplingen till de övriga principerna blir tydlig. Rätt dimensionering påverkar trängsel och tillgång. Diversifiering påverkar om rätt miljö finns för rätt uppgift. Underlättat samarbete påverkar hur lätt det är att interagera. Och insikter genom delaktighet gör det möjligt att förstå vilka beteenden som faktiskt behöver stöd.

Vad ni bör göra annorlunda i nästa strategicykel

Om ert team vill gå från goda intentioner till verklig vardagspraktik bör ni börja med fyra steg.

För det första: definiera vilka beteenden ni faktiskt vill underlätta. Var konkreta och knyt dem till arbete, inte till allmän kulturretorik.

För det andra: kartlägg var miljön i dag skapar friktion. Titta på fokus, samarbete, orientering, teknik och övergångar mellan aktiviteter.

För det tredje: gör användbarhet till ett designkrav. Rätt beteende ska inte kräva onödig ansträngning för att bli av.

För det fjärde: låt arbetsplatsstrategin bära samma logik som förändringsmålen. Om miljö, arbetssätt och budskap pekar åt samma håll blir nya vanor mycket lättare att etablera.

Då blir arbetsplatsstrategi inte bara en plan för ytor och funktioner. Den blir ett verktyg för att göra önskvärda beteenden möjliga i praktiken.

Vidare läsning

Ökad användbarhet-principen implementeras med de andra fyra principerna i Workplace Adequacy™ Framework som en del i en verksamhetsanpassad arbetsplatsstrategi. Vill du fördjupa dig i de andra fyra principerna kan du göra det här.

Referenser

Seddigh, A. 2022. Arbetsplatsstrategi för det flexibla kontoret : metoder, verktyg och case med fokus på hybrid och aktivitetsbaserat arbetssätt, Stockholm, Blue Publishing.

Kahneman D. Thinking, Fast and Slow: Volante; 2013.

Läs mer

Kontorsutformning för innovation: vilka strategier ska ert kontor prioritera?

Kontorsutformning för innovation: vilka strategier ska ert kontor prioritera?

<!– Titel: Tio strategier för ett kreativt kontor – och hur ni avgör vilka som gäller er Sajtnamn: WeOffice Språk: Svenska Radnummer i Listabevakning: 103 Källa: WORKTECH Academy, Sally Augustin, "Ten workplace design strategies that support innovation and creative thinking", publicerad 15 maj 2026, https://www.worktechacademy.com/ten-workplace-design-strategies-that-support-innovation-and-creative-thinking/ (hämtad 27 maj 2026) Källunderlag: Marknadsbevakning/Artiklar/Doc/2026-05-27_worktech-academy_ten-workplace-design-strategies-that-support-innovation-and-creativity.html; Listabevakning.xlsx rad 103 Artikeltyp: […]

Kontorsutformning och kultur: därför ändrar en ombyggnad sällan hur ni arbetar

Kontorsutformning och kultur: därför ändrar en ombyggnad sällan hur ni arbetar

<!– Titel: Tjugofem år av bättre kontor – och kulturfrågan står kvar Sajtnamn: WeOffice Språk: Svenska Radnummer i Listabevakning: 195 Källa: WORKTECH Academy, Jeremy Myerson, "Has workplace design really reached a professional cul-de-sac?", publicerad 20 juli 2026, https://www.worktechacademy.com/has-workplace-design-really-reached-a-professional-cul-de-sac/ (hämtad 26 juli 2026) Källunderlag: Marknadsbevakning/Artiklar/Doc/2026-07-26_worktech-academy_has-workplace-design-really-reached-a-professional-cul-de-sac.html; Listabevakning.xlsx rad 195 Artikeltyp: Trend-till-beslut-artikel Ämneskluster: Arbetsplatsstrategi och analys Primärt sökord: […]

Framtidens arbetsliv 2026: från fem insikter till ett beslutsunderlag för kontoret

Framtidens arbetsliv 2026: från fem insikter till ett beslutsunderlag för kontoret

<!– Titel: Framtidens arbetsliv 2026 — från insikt till beslut om arbetsplatsen Sajtnamn: WeOffice Språk: Svenska Radnummer i Listabevakning: 272 Källa: Castellum, "Framtidens arbetsliv 2026: De fem viktigaste insikterna", publicerad 24 mars 2026, https://www.castellum.se/media/artiklar/framtidens-arbetsliv-2026-de-fem-viktigaste-insikterna/ Källunderlag: Marknadsbevakning/Artiklar/Doc/2026-08-15_castellum_framtidens-arbetsliv-2026-de-fem-viktigaste-insikterna.html; Listabevakning.xlsx rad 272 Artikeltyp: Trend-till-beslut, en extern signal översatt till praktiska val om kontoret Ämneskluster: Arbetsplatsanalys och arbetsplatsstrategi Primärt […]

Psykosociala risker i arbetet: vad ILO:s siffra 840 000 dödsfall betyder för arbetsplatsstrategin

Psykosociala risker i arbetet: vad ILO:s siffra 840 000 dödsfall betyder för arbetsplatsstrategin

Internationella arbetsorganisationen ILO kopplar psykosociala risker i arbetet — lång arbetstid, otrygga anställningar, höga krav och trakasserier — till 840 000 dödsfall per år. Det är förhållanden som skapas av hur arbetet organiseras, bemannas och schemaläggs. Besluten fattas alltså före och ovanför de flesta kontorsbeslut. Den här artikeln förklarar varför den psykosociala arbetsmiljön hör hemma […]

See all inlägg

Hör av dig till oss!

Har du frågor eller vill du komma i kontakt med oss? Fyll i formuläret så återkommer vi så snart vi kan.

Kontakta oss

Tack! Ditt formulär har skickats.

Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

Boka möte

    Tack! Ditt formulär har skickats.

    Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

    Boka en demo

      Tack! Ditt formulär har skickats.

      Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

      Workplace Adequacy™ självskattning

        Tack! Ditt formulär har skickats.

        Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

        Ladda ner kursbroschyr

        Fyll i dina uppgifter så skickar vi produktbladet. Genom att fylla i dina uppgifter godkänner du också att ta emot vårt nyhetsbrev.

          Tack! Ditt formulär har skickats.

          Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

          Kursregistreringsformulär (1)

            Tack! Ditt formulär har skickats.

            Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.

            Kursregistreringsformulär

              Tack! Ditt formulär har skickats.

              Det gick inte att skicka. Något gick fel. Kontrollera uppgifterna och försök igen.